Vilken vecka...!
Som rubriken antyder har det varit en minst sagt händelserik vecka. Både positivt och negativt!
Förra fredagen mötte jag och Alice upp Jenny med Laban vid kyrkan. Vi promenerade bort till Citygross och köpte varsin semla innan vi promenerade hem till Jenny för en goood fika. Jenny hade köpt jättegod bullar och så käkade vi lite olika ostar! Semlan lade sig som en smäck i magsäcken. Först när vi kom hem så var Laban lite närgången och skulle pussa och slicka på Alice i ett. Hon ryggade tillbaka vid något tillfälle men var inte så rädd. När Laban lugnat ner sig så gick det jättebra och Alice visade leksaker för Laban och Laban visade henne sitt tuggben! På vägen hem somnade Alice fint i vagnen, inte konstigt efter allt lekande!
Lördagen började med att jag blev väckt av telefonen. Det visade sig att Anders pappa råkat ut för en olycka i Dubai. Vi blev förstås oroliga och beslöt att ställa in fikan som vi planerat hemma hos min kusin med flickvän. Det fick bli att vi åkte hem till Anders bror och gick genom vad vi kunde göra för att hjälpa svärmor och svärfar i den sits de befinner sig i. Lyckligtvis kom svärfar hem från sjukhuset men hela veckan har inneburit en massa planerande och telefonsamtal till olika instanser. Huh =/ Så tråkigt när man befinner sig så långt ifrån varandra. Man känner sig rätt maktlös när något händer.
I onsdags eller torsdags (alla händelser gör mig alldeles yr) fick vi äntligen besked om att Alice fått plats på Kyrkbyns förskola. Det känns riktigt skönt eftersom de först och främst bara skulle ta emot 6 barn och så hade jag/vi bara ansökt om denna plats. Det hade ju varit typiskt om vi inte fått plats, antar att vi hade blivit placerade någonstans där vi kanske inte alls hade velat. Så i mitten av augusti ska lilla grodan skolas in. Hoppas verkligen att det kommer att gå bra.
Igår var först mina föräldrar här på en liten snabbvisit och sedan kom min bror tillsammans med sin sambo. Så kul att ses igen! Det var ett tag sedan sist. Alice blev jätteglad över besöket och morbror Magnus busade extra mycket och "flög flygplan" med Alice så hon skrattade hjärtligt (och slabbade - tand nummer 8 har trängt genom). Innan de skulle gå hörde vi hur Morrizon höll till inne på min toalett. Han kraffsade i Alices badbalja som han ibland gör innan han ska lägga sig ner. Magnus gick dit och kollade, han kallade på mig och det visade sit att Morrizon hade kissat i badbaljan. Det var ganska orangefärgat kiss och jag såg även att det var färska bloddroppar. Vi tog ner deras andra balja och fyllde med ny sand och han gick genast dit och satte sig - lääääänge. Det kom bara en liten prick kiss... Jag googlade och hade mig samt kontaktade min före detta sjuksköterskechef som även arbetat på djursjukhuset och frågade om det kunde vara en urinvägsinfektion vilket hon trodde att det kunde vara. Då kändes det lite lugnare. Idag på morgonen gick jag upp och tömde deras kattbaljor, det var bara 2 små kisspölar. Morrizon gick dit och kissade en liten hög vilket kändes skönt, då var det i alla fall inte stopp i hans urinrör! Jag ringde till djursjukhuset och vi fick en tid på eftermiddagen. Under tiden, tills Anders kom hem, hann Morriz att kissa på min ena tröja som låg inne på toaletten. Han kissade även några droppar (med blod) i hallen samt på frysdörren. När vi kom till djursjukhuset kom nästa bekymmer... Morrizon är ju en väldigt speciell katt som lätt kan visa humör vilket han gjorde. Veterinären bara närmade sig buren och då fräste och morrade han rejält. Jag frågade om vi inte kunde ge honom något lugnande vilket gick bra - en sköterska kom in och vi fick hälla över honom (stormorrandes och fräsandes) i en så kallad klämbur så hon kunde ge honom en lugnande spruta i låret som gjorde att han somnade. Efter allt detta (då hade vi varit där i över 1,5 timmar) kunde veterinären äntligen undersöka Morrizon. Hon berättade att det kunde röra sig om urinvägsinflammation och att han skulle bli insatt på smärtstillande/antiinflammatorisk läkemedel i 10 dagar. Hjälper inte detta får vi göra om proceduren och då även göra ett ultraljud över blåsan - jag HOPPAS att vi slipper detta för både vår och Morrizons skull. Veterinären lugnade mig med beskedet, angående kissandet i hallen, att Morrizon förknippat sin kissbalja med smärta och då provade han badbaljan och upptäckte att det gjorde ont att kissa även där och då fortsatte han att leta ställen där det inte gör ont att kissa... Hoppas det antiinflammatoriska hjälper snabbt innan hela vårt hem blir nerkissat!
Så.... Allt detta på en vecka... Nu får saker och ting gärna lägga sig! Vi vill få hem svärföräldrarna i fint skick och så vill vi att Morrizons urinvägar läker ut fint så vi slipper ta honom till veterinären igen. Please! Så nu ser jag fram emot en fin och trevlig vecka utan negativa händelser!
Nu ska jag krypa ner för jag är så sjukt trött i mina små ögon! Har varit en låååång dag och jag har varit så nervös för kisses skull, och ja, min skull med... Jag vet ju hur han reagerar mot andra han inte känner sig säker med och idag blev det verkligen bevisat!
Förra fredagen mötte jag och Alice upp Jenny med Laban vid kyrkan. Vi promenerade bort till Citygross och köpte varsin semla innan vi promenerade hem till Jenny för en goood fika. Jenny hade köpt jättegod bullar och så käkade vi lite olika ostar! Semlan lade sig som en smäck i magsäcken. Först när vi kom hem så var Laban lite närgången och skulle pussa och slicka på Alice i ett. Hon ryggade tillbaka vid något tillfälle men var inte så rädd. När Laban lugnat ner sig så gick det jättebra och Alice visade leksaker för Laban och Laban visade henne sitt tuggben! På vägen hem somnade Alice fint i vagnen, inte konstigt efter allt lekande!
Lördagen började med att jag blev väckt av telefonen. Det visade sig att Anders pappa råkat ut för en olycka i Dubai. Vi blev förstås oroliga och beslöt att ställa in fikan som vi planerat hemma hos min kusin med flickvän. Det fick bli att vi åkte hem till Anders bror och gick genom vad vi kunde göra för att hjälpa svärmor och svärfar i den sits de befinner sig i. Lyckligtvis kom svärfar hem från sjukhuset men hela veckan har inneburit en massa planerande och telefonsamtal till olika instanser. Huh =/ Så tråkigt när man befinner sig så långt ifrån varandra. Man känner sig rätt maktlös när något händer.
I onsdags eller torsdags (alla händelser gör mig alldeles yr) fick vi äntligen besked om att Alice fått plats på Kyrkbyns förskola. Det känns riktigt skönt eftersom de först och främst bara skulle ta emot 6 barn och så hade jag/vi bara ansökt om denna plats. Det hade ju varit typiskt om vi inte fått plats, antar att vi hade blivit placerade någonstans där vi kanske inte alls hade velat. Så i mitten av augusti ska lilla grodan skolas in. Hoppas verkligen att det kommer att gå bra.
Igår var först mina föräldrar här på en liten snabbvisit och sedan kom min bror tillsammans med sin sambo. Så kul att ses igen! Det var ett tag sedan sist. Alice blev jätteglad över besöket och morbror Magnus busade extra mycket och "flög flygplan" med Alice så hon skrattade hjärtligt (och slabbade - tand nummer 8 har trängt genom). Innan de skulle gå hörde vi hur Morrizon höll till inne på min toalett. Han kraffsade i Alices badbalja som han ibland gör innan han ska lägga sig ner. Magnus gick dit och kollade, han kallade på mig och det visade sit att Morrizon hade kissat i badbaljan. Det var ganska orangefärgat kiss och jag såg även att det var färska bloddroppar. Vi tog ner deras andra balja och fyllde med ny sand och han gick genast dit och satte sig - lääääänge. Det kom bara en liten prick kiss... Jag googlade och hade mig samt kontaktade min före detta sjuksköterskechef som även arbetat på djursjukhuset och frågade om det kunde vara en urinvägsinfektion vilket hon trodde att det kunde vara. Då kändes det lite lugnare. Idag på morgonen gick jag upp och tömde deras kattbaljor, det var bara 2 små kisspölar. Morrizon gick dit och kissade en liten hög vilket kändes skönt, då var det i alla fall inte stopp i hans urinrör! Jag ringde till djursjukhuset och vi fick en tid på eftermiddagen. Under tiden, tills Anders kom hem, hann Morriz att kissa på min ena tröja som låg inne på toaletten. Han kissade även några droppar (med blod) i hallen samt på frysdörren. När vi kom till djursjukhuset kom nästa bekymmer... Morrizon är ju en väldigt speciell katt som lätt kan visa humör vilket han gjorde. Veterinären bara närmade sig buren och då fräste och morrade han rejält. Jag frågade om vi inte kunde ge honom något lugnande vilket gick bra - en sköterska kom in och vi fick hälla över honom (stormorrandes och fräsandes) i en så kallad klämbur så hon kunde ge honom en lugnande spruta i låret som gjorde att han somnade. Efter allt detta (då hade vi varit där i över 1,5 timmar) kunde veterinären äntligen undersöka Morrizon. Hon berättade att det kunde röra sig om urinvägsinflammation och att han skulle bli insatt på smärtstillande/antiinflammatorisk läkemedel i 10 dagar. Hjälper inte detta får vi göra om proceduren och då även göra ett ultraljud över blåsan - jag HOPPAS att vi slipper detta för både vår och Morrizons skull. Veterinären lugnade mig med beskedet, angående kissandet i hallen, att Morrizon förknippat sin kissbalja med smärta och då provade han badbaljan och upptäckte att det gjorde ont att kissa även där och då fortsatte han att leta ställen där det inte gör ont att kissa... Hoppas det antiinflammatoriska hjälper snabbt innan hela vårt hem blir nerkissat!
Så.... Allt detta på en vecka... Nu får saker och ting gärna lägga sig! Vi vill få hem svärföräldrarna i fint skick och så vill vi att Morrizons urinvägar läker ut fint så vi slipper ta honom till veterinären igen. Please! Så nu ser jag fram emot en fin och trevlig vecka utan negativa händelser!
Nu ska jag krypa ner för jag är så sjukt trött i mina små ögon! Har varit en låååång dag och jag har varit så nervös för kisses skull, och ja, min skull med... Jag vet ju hur han reagerar mot andra han inte känner sig säker med och idag blev det verkligen bevisat!
